Innehållsförteckning

    8.4.1 Betning

    Innan ett band kallvalsas måste det oxidskikt som bildats vid varmbearbetningen avlägsnas. Detta görs vanligen genom betning. Rostfria stål måste betas för att ett tunt ytskikt, som har låg kromhalt, skall avlägsnas. Skiktet med låg kromhalt har sämre korrosionegenskaper.

    Det förekommer också att band, som inte skall kallvalsas, betas. Orsaken kan för kolstål vara att man får en bättre arbetsmiljö, om inget glödskal kommer in i verkstaden. Rostfria stål betas även i anslutning till glödgning efter kallvalsning.

    Betning innebär att bandet doppas i en syra som löser upp oxiden. Ett glödskal består av tre skikt med olika järnoxider. Det innersta skiktet FeO eller wüstit löses lättast upp av syran. Det är därför vanligt att man försöker spräcka upp oxiden före betningen. Detta kan ske med till exempel böjning, sträckning eller blästring.

    För band fås en viss böjning vid avhasplingen. Ibland riktas bandet före betning vilket ger kraftiga böjningar. Syran tränger in i glödskalets sprickor och reagerar med FeO och stålytan. Gas som bildas spränger bort glödskalet.

    Vid betning av kolstål används saltsyra eller svavelsyra. Vid betning av rostfritt används en blandning av salpetersyra och fluorvätesyra. För rostfritt används även elektrolytiska betningsmetoder, ofta i kombination med syrabetning.

    Reaktionshastigheten vid betning beror av syrakoncentrationen och temperaturen. Betbadets temperatur har större inverkan på reaktionen än syrakoncentrationen. Efter betningen måste syrarester spolas bort från bandet med vatten. Därefter torkas bandet och anoljas för att inte korrodera. Anoljning kan ske med olja avsedd för smörjning vid kallvalsningen.

    Av miljöskäl vill man cirkulera betsyror i ett slutet kretslopp. Vid betning med saltsyra kommer järnklorid att bildas medan syrakoncentrationen minskar. Saltsyra kan regenereras genom att järnkloriden i den förbrukade syran spaltas i en gasoleldad ugn (reaktor) till saltsyra och järnoxid. Som biprodukt erhålls järnoxidpulver, som bland annat används inom elektronikindustrin och till
    färgpigment.