6.0.1 Principer vid plåtvalsning
Utgångsämnen för plåtvalsning utgörs idag av stränggjutna slabs. Slabsvikter upp emot 30 ton kan förekomma. Beroende på de aktuella stålsorterna kan slabsen bli föremål för syning och märkning av ytfel, som tas bort genom ytkonditionering, i de flesta fall genom slipning eller gashyvling.
Utvecklingsarbete pågår för att kunna syna och indikera ytfel på varma slabs. Målsättningen med ett varmt ämnesflöde är att stränggjutna ämnen efter eventuell ytkonditionering påvärms lätt och valsas vid rätt valsningstemperatur. En stor del av värmningskostnaden skulle då kunna sparas in.
För enkla stålsorter, som produceras i stora tonnage, tillämpas redan olika former av ”direktvalsning”. En förutsättning för detta är att strängen och varmvalsverket är placerade intill varandra på ett lämpligt sätt. Flera andra faktorer, som balans mellan stränggjutningens och valsningens kapacitet, påverkar möjligheten till ”direktvalsning”.
Värmningen av slabsen sker oftast i stegbalksugnar eller genomskjutningsugnar. Från ugnen transporteras slabsen på rullbana till valsverket. Före valsning avlägsnas glödskal genom högtrycksspolning med vatten.
Då grova dimensioner tillverkas och då valskrafterna är höga, måste plåtvalsverken ha en stabil konstruktion. Valsverken är därför uteslutande av reversibel kvartotyp med extra valsböjningsutrustning för justering av plåtens profil under valsning. Stödvalsdiametrar på 1600 mm, arbetsvalsdiametrar på 900 mm och valsbanelängder på 3500 mm kan förekomma. Även kantvalsning för bearbetning av plåtarnas kanter och breddstyrning samt kantvärmare kan idag förekomma i moderna plåtverk.
Vissa stålsorter kyls i en kylsträcka (ACC = Accelerated Cooling) för att uppnå rätt
materialegenskaper. Kylningen går till så att plåten besprutas med vatten genom munstycken från både över- och undersidan. Vattnet måste fördelas över plåten med ett stort antal munstycken för att jämn kylning skall erhållas. Vattenförbrukningen i denna typ av kylsträckor uppgår oftast till cirka 20000 m³ per timme. Vattenförbrukningen ligger på 3-5 m³/s.
Då plåten fortfarande är varm efter valsning och eventuell kylning, riktas den i ett varmriktverk och får sedan svalna på svalbädden före syningen. Plåten gasskärs eller klipps sedan till önskad bredd och längd. I samband med detta tas även prov för kontroll av struktur och mekaniska egenskaper. Därefter levereras plåten till kunden. Vissa stålsorter, till exempel rostfritt stål, glödgas och betas före syningen.