16.10.1 Rensning med verktygsmaskiner
För att kunna kombinera rensning och den efterföljande bearbetningen av gjutgodset, det vill säga överföra rensningen till bearbetningen, ställs en hel del krav på företagets organisation, bland annat följande:
- En uttalad företagspolicy, där det klart och tydligt från ledningen slås fast att strävan är att föra över så mycket som möjligt från renseriet till verkstaden.
- En helhetssyn, där man ser till hela verksamheten. Annars får man suboptimeringar där till exempel bearbetningsverkstaden ser ett extra skär som en kostnad och inte som en besparing, som eliminerar mycket manuell slipning.
- Ett nära samarbete mellan de olika leden. Helst bör detta gälla redan från kund via konstruktion, de olika produktionsavsnitten i gjuteriet och verkstaden till och med färdigställning.
- Kompetens inom såväl gjutnings- som bearbetningsområdet.
För att rensningen skall kunna utföras i bearbetningsmaskiner måste dessa vara tillräckligt robusta och ha tillräckligt höga effekter för att klara de varierande påfrestningar de ofta kan utsättas för i samband med gjutgodsbearbetning. Veka och instabila maskiner, liksom dålig fastspänning, ger upphov till vibrationer och omöjliggör ett fullgott resultat. Vidare gäller att de detaljer, som ska bearbetas ska kunna spännas fast på ett säkert och stabilt sätt. Hydraulisk fastspänning är att föredra framför mekanisk klampning. På gjutgods kan det vara svårt att hitta lämpliga uppspänningspunkter, men i många fall finns en yta, ett hål eller dylikt, som kan tjänstgöra som utgångspunkt för fastspänning och bearbetning.
Vidare ställs stora krav på de skärstål som används vid bearbetningen. Ett exempel på ett ofta lämpligt stål vid speciellt krävande tillämpningar är de så kallade CBN-skären. Dessa skär har mycket goda prestanda när det gäller perlitiska gråjärn, kokillhärdat och vitt gjutjärn samt vid härdade stål. Dessa mycket hårda skär kan användas för både svarvning och fräsning och ersätter i många fall slipning. En nackdel är att de är betydligt dyrare än hårdmetall och keramiska skär. CBN-skär är inte lämpliga för kolstål, ferritiska gråjärn (GG10-20) och segjärn.
Det viktigaste ur rensningssynpunkt är att dessa skär klarar såväl fastbränd sand och ojämna ytor som hårda inneslutningar och vitt gjutjärn.
Fördelar
Detaljen får ett ökat värde i och med det merarbete som är nedlagt i den och följaktligen betingar den ett högre pris.
Färdiga detaljer direkt från gjuteriet till kund är en fördel.. Detta är positivt med hänsyn till kundernas krav på leverans ”just in time”. Ur kundens synpunkt medför förfarandet mindre pappersarbete och administration.
Kvaliteten höjs på godset ut till kund. Även om strikta kontrollrutiner tillämpas, är det svårt att garantera att gjutgodset inte är behäftat med några fel. Ofta kan felaktigheter avslöjas i samband med bearbetningen och gjuteriet kan åtgärda felen innan de nått kunden. Totalt sett kan detaljerna bli billigare i och med att man kan samordna rensning och bearbetning och därigenom spara in onödigt arbete.
Gjuteriet får ytterligare en verksamhetsgren att stödja sig på genom att man även kan utföra legobearbetning. Därigenom kan nya kundkontakter upprättas. Maskinbearbetning gör att gjuteriet bygger upp ny kompetens och kommer i kontakt med avancerad teknik.
Bearbetade detaljer kan tillverkas till ungefär samma kostnad som obearbetat gods på grund av minskad manuell rensning, men även på grund av att värdet på spånorna uppväger kostnaderna för bearbetningen.
Rensning av godset kan i många fall integreras med den bearbetning som senare skall ske i en transferline eller ”machine center”. Detta leder till minskade genomloppstider och därmed även minskade kostnader.
16.10.2 Rensning av rotationsdetaljer i svarv
Vid tillverkning av gatugods rensas lock och ramar med fördel i karusellsvarv. Även andra rotationsdetaljer går att rensa på samma sätt.
Gatugods har inte måttmässigt samma krav som konventionellt gjutgods varför lockets och ramens locksäte med fördel svarvas rent i stället för att slipas på konventionellt sätt.
Under åren har det byggts många verktygsmaskiner för gjutgodsrensning. Det har dessvärre visat sig vara svårt att få lönsamhet av de investeringarna. Det har flera orsaker. Ett av problemen är att de gjutna detaljerna inte håller de toleranser som erfordras för att köra i en verktygsmaskin. En annan är att de byggda maskinerna ofta endast är lämpliga att rensa smådetaljer i och då blir produktiviteten för låg jämfört med manuell rensning.
Under åttiotalet byggdes ett antal numeriskt styrda rensmaskiner men idag är nästan ingen i drift och tillverkningen av maskinerna har upphört.