15.1 Urslagning

Vid automatiska formningsliner sker urslagning mestadels genom att gjutgodset och formmassan med hjälp av hydraulik uppifrån trycks ut ur formflaskan och får falla ner mot ett skakgaller. Formmassan och till viss del även kärnorna skakas sönder, faller ner genom skakgallret och förs vidare till sandberedningen.

På väg till sandberedningen måste retursanden siktas så att kärnrester och metallbitar separeras från sanden. Med hänsyn till den vid urslagningen kraftiga damm- och bulleralstringen är urslagningsoperationen i de flesta fall helt inkapslad. Den luft som sugs ut vid urslagningen måste dessutom renas. Det sker oftast med hjälp av ett textilt spärrfilter.

Efter urslagningen förs gjutgodset ofta med en stålbandstransportör fram till en plats där det med hjälp av lämplig lyftanordning placeras på exempelvis en lastpall eller en transportlåda för vidare transport till fortsatt förädling. Vid större gjutgods utgörs i många fall lyft- och hanteringsutrustningen av en manipulator.

I mindre gjuterier sker urslagningen företrädesvis på mindre skakbord försedda med avsugningsanordning i den ena änden. Ett exempel på sådant skakbord visas i figuren nedan.

Vid urslagning av stora detaljer lyfts ofta hela formflaskan in på skakbordet och vibreras ut på skakgallret innan gjutgodset lyfts vidare.

Vid flasklös råsandsformning är den vanligaste tekniken för urslagning att godset förs in i en roterande trumma (figuren nedan). Trummans axel är svagt lutande varigenom godset tillsammans med råsandsformmassan matas fram genom trumman vid dess rotation. Gjutgodset och formmassan kyls ned, dels av vatten som sprutas in i trumman i finfördelad form, dels av det vatten som finns i råsandsformmassan. Genom en motriktad luftström avlägsnas den vattenånga som bildas.

Det tar vanligtvis mellan 20 och 30 minuter för godset att vandra fram genom trumman. På samma gång som gjutgodset och sanden kyls bryts sandklumpar effektivt sönder. Genom hål med en diameter på ungefär 30 millimeter i trummans utlopp passerar den kylda formmassan och får falla ner på ett transportband för vidare transport till sandberedningen.

I stället för en roterande urslagare kan man även använda en vibrationstrumma för urslagning. I denna separeras gjutgods och sand. Även plana urslagare används i hög omfattning för detta ändamål.

Vid flaskformning av komponenter för fordonsindustrin eller för annat gods i långa serier är plana urslagare fortfarande den vanligaste metoden. Det är av stor vikt att ventilationen är god i urslagarhuset för att klara den inre miljön i gjuteriet.

Det kan ofta vara en bra idé att återvinna värmen i frånluften från urslagaren genom en värmeväxlare. Detta då det vanligtvis rör sig om stora luftmängder med ett högt värmeinnehåll.

I samband med urslagningen är det vanligt att gjutgodset skiljs från nedlopp och gjutkanal. Detta gäller speciellt vid grövre grå- och segjärnsgjutgods. För att de avskilda nedloppen och gjutkanalerna skall kunna chargeras i ugnar för omsmältning är det oftast nödvändigt att sönderdela dessa till mindre chargerbara delar. Ett exempel på användning av en manipulator vid hantering  av gjutsystem vid en knäckningspress visas i följande figur.