Gjuterihandboken 20.5 Flyktiga ämnen och lukt

20.5 Flyktiga ämnen och lukt

Lukt kan uppstå vid flera operationer i ett gjuteri. Främst kommer luktande emissioner från avdelningar listade nedan.

Skriv ut
Innehållsförteckning

    20.5.1 Översikt

    Smältverk

    Luktande ämnen som kommer härifrån kan härstamma från föroreningar i skrotet. Slaggbildare som sätts till smältan kan också vara luktkällor.

    Kärnmakeri

    Innehållet i kärnbindemedlen bidrar till luktbilden. Speciellt gäller detta lösningsmedel och restmonomerer, det vill säga föroreningar i hartser, härdare eller katalysatorer, i synnerhet aminer.

    Avgjutning, kylsträckor och urslagning

    Luktkällor här kan vara rester av bindemedel, sot, släppmedel eller andra kemiska insatsvaror, som pyrolyseras eller delvis bränns.

    Sandberedning

    Lukter kan uppstå av att förbränningsrester, som tidigare kondenserat i formsanden, frigörs till den omgivande luften.

    Upplevelsen av lukt är mycket individuell och kan uppfattas som mycket störande. Utsläppen är dock generellt så låga att de inte innebär risker för närboendes hälsa.

    Utredningar visar att vid flera form- och kärntillverkningsmetoder är kresol det ämne, som kräver störst utspädning för att inte lukten skall kännas. Vid Cold Box-metoden är det främst amin som är mest kritisk ur samma synvinkel.

    Flyktiga ämnen kan förutom att ge upphov till lukt även vara bidragande till växthuseffekten och bildningen av marknära ozon. Exempel på processer där flyktiga ämnen uppkommer är utöver ovan nämnda även i samband med blackning med spritbaserad black.

    Vissa gjuterier målar godset och då kan lösningsmedel i färgen emitteras till omgivningen.

    20.5.2 Åtgärder mot lukt och flyktiga ämnen

    Tillverkare av exempelvis kärnbindemedel har under de senaste åren lanserats bindemedelsvarianter vilka inneburit avsevärda förbättringar i utsläpp av flyktiga eller luktande ämnen. Det innebär att byte av bindemedel kan ha stor effekt på luktemissionerna.

    Luktande ämnen är i regel mycket svåra att rena bort ur en ventilationsström eftersom det krävs hög reningsgrad för att förnimmelsen av lukt ska försvinna. I princip kan man gå två vägar för att reducera lukten.

    Den ena bygger på utspädning av de luktande gaserna, exempelvis genom att släppa ut dem tillräckligt högt upp genom en skorsten. Utspädningen måste vara så stor att lukttröskeln för de luktande ämnena underskrids.

    Den andra metoden bygger på att gaserna renas före utsläpp. Några exempel på reningstekniker är:

    Termisk oxidation/Förbränning

    För att minimera energikostnaderna bör koncentrationen av de luktande ämnena vara så stor som möjligt, vilket leder till att den luftvolym som skall renas begränsas. Det senare gör det i regel svårt att applicera förbränningstekniken i gjuterier eftersom det här oftast råder det omvända förhållandet, det vill säga att det finns stora luftvolymer med mycket låga halter av de luktande ämnena.

    Avskiljning

    En annan lösning är att fånga upp och avskilja föroreningarna. Ett exempel på detta är i samband med Cold Box-processen. De flesta gjuterier med Cold-Box har installerat syraskrubbrar som på ett effektivt sätt tar bort aminlukten i ventilationsluften. Reningsgrader över 98-99 % är möjliga att uppnå.

    Adsorption

    Andra förekommande reningstekniker är adsorption på kolfilter. Kolfiltren används i huvudsak vid små luftvolymer. Dessa kan också kombineras med förbränning.

    Biofilter

    Biofilter bygger på rening med hjälp av bakterier. Det är ofta stora anläggningar som dessutom kräver kontinuerlig drift för att den biologiska aktiviteten inte skall avstanna.

    Gnista

    En metod som passar för lite mindre gjuterier utan att medföra för stora kostnader är användning av en kraftig gnista för att antända eventuella flyktiga ämnen som avges från formarna.

    Övrigt

    De lukter man kommer åt med reningsutrustningar är de som kanaliseras genom ventilationskanalen. För att uppnå önskad effekt med reningstekniken bör den kombineras med kapslingar av processen. I annat fall löper man risk att luktande ämnen sprids genom andra ventilationskanaler och via allmänventilationen.