5.1 Definitioner

• Precision anger graden av inbördes överensstämmelse mellan resultat av upprepade mätningar. Precision uttrycks vanligen som en serie experimentella resultats avvikelse från det aritmetiska medelvärdet.
• Riktighet anger graden av överensstämmelse mellan medelvärdet av en stor serie mätvärden och det (antagligt) sanna värdet. Kvantitativt uttrycks riktighet genom systematisk avvikelse.
• Noggrannhet anger överensstämmelsen av ett resultat (x) eller ett aritmetiskt medelvärde (medelvärdet av x) för en serie resultat till det verkliga (sanna) värdet. I ett okänt prov vet man vanligen inte det sanna värdet. Hos referensmaterial kan dock det certifierade värdet betraktas som sant inom de toleranser som brukar vara angivna.

Anmärkning: Enligt ISO 5725, användes tidigare termen noggrannhet i samma betydelse som termen riktighet definieras i dag. Med tiden har det emellertid blivit praxis att i uttrycket noggrannhet inkludera såväl precision som riktighet. Figur 40:d visar ett exempel på olika kombinationer av precision och riktighet. Analysfelen kan således vara av två slag: systematiska och slumpmässiga.

• Systematiska fel kan bero på en defekt i den analytiska metoden, ett dåligt fungerande instrument eller på analytikern. Linje- och matrisstörningar kan till exempel ge upphov till systematiska fel, men kan vanligen korrigeras bort.
• Slumpmässiga fel är svåra att undvika eftersom det finns ett visst mått av osäkerhet i varje fysikalisk mätning. Ett slumpmässigt fel kan lika gärna vara positivt som negativt. Detta gör att genomsnittet av flera upprepade mätningar blir mer pålitligt än en individuell mätning.Slumpmässiga fel kan beskrivas genom en så kallad normalfördelning, se Figur 40:a, där positiva och negativa avvikelser kring medelvärdet fördelar sig lika. Vid stort antal bestämningar närmar sig medelvärdet det sanna värdet under förutsättning att inga systematiska fel förekommer.
• Standardavvikelse uttrycker storleken av det slumpmässiga felet. Definitionsmässigt är standardavvikelsen = roten ur medelvärdet av summan av kvadraterna på avvikelsen i varje enskilt mätvärde (x) från det beräknade medelvärdet av x. Standardavvikelsen (s) beräknas enligt formeln längst uppe till höger i figuren.
• Onoggrannhet är summan av systematiska och slumpmässiga fel. Denna term används för att ange osäkerheten hos ett analysresultat.

Om man endast behöver ta hänsyn till slumpmässiga fel, som är normalfördelade, kan man visa att:

• Sannolikheten är cirka 68 % att ett värde hamnar i området x ± s
• Sannolikheten är cirka 95 % att ett värde hamnar i området x ± 2s
• Sannolikheten är cirka 99 % att ett värde hamnar i området x ± 3s