19.2 Kemiska hälsorisker

Oftast regleras hur kemikalier ska förvaras i bolagets tillstånd för att bedriva verksamheten. Kemikalier ska förvaras på ett sådant sätt att de inte kan nå omgivande mark, vattendrag eller avlopp. Giftiga ämnen ska förvaras i ett låst och ventilerat utrymme. Platsen som väljs ska vara tät och utformad så att spill kan upptäckas och samlas upp.

Skriv ut
Innehållsförteckning

    19.2.1 Kemiska hälsorisker

    För att förebygga spridning i händelse av spill och läckage är skyddsutrustning och tydliga rutiner nödvändiga. Exempel på skyddsutrustning vid läckage är tätning, skyddsduk eller filter för dagvattenbrunnar, absorptionsmedel och länsar.

    Samtliga kemikalier som används och förvaras i ett gjuteri ska finnas angivna i en förteckning. Alla behållare med kemikalier ska vara märkta med dess innehåll.

    Det ska även finnas säkerhetsdatablad för alla märkningspliktiga kemikalier som används i verksamheten. Säkerhetsdatabladen fås av leverantören. De kemikalier som köps in på gjuteriet bör bedömas så att man köper in den kemikalien som är minst farlig.

    Kemikaliers hälsofarlighet

    Vid bedömningen av en kemikalies miljö- och hälsofarlighet (inneboende egenskaper) tas hänsyn till dess nedbrytbarhet, bioackumulerbarhet (substansens förmåga att upplagras i levande vävnader), biotillgänglighet samt toxicitet (giftighet).

    Arbetsmiljöverkets föreskrifter listar krav och gränsvärden. I föreskriften finns gränsvärden för cirka 400 ämnen. Föreskrifterna specificerar kraven på ett systematiskt arbetsmiljöarbete avseende kemiska risker. Där ingår skyldigheterna att undersöka och bedöma risker, vidta riskbegränsande åtgärder, ta fram dokument och märka behållare och rörledningar. Notera dock att detta område är under ständig utveckling varför medvetenhet om nu gällande och kommande lagar och förordningar är viktigt.

    Det finns krav på arbetsgivaren att genomföra regelbundna mätningar av luftkvaliteten när bly, härdplaster (isocyanater) och kvarts hanteras i verksamheten. Medicinska kontroller skall också göras på de personer som arbetar med bly, härdplastkomponenter och kvarts. Riskgrupper som exempelvis de som är gravida är förbjudna att hantera bly och blyhaltigt material.

    Hygieniska gränsvärden

    Ett hygieniskt gränsvärde är den högsta godtagbara genomsnittshalt av en luftförorening i inandningsluften beräknat som ett tidsvägt medelvärde. Ett hygieniskt gränsvärde är antingen ett nivågränsvärde eller ett takgränsvärde.

    Nivågränsvärde

    Hygieniskt gränsvärde för genomsnittlig exponering under en arbetsdag, normalt 8 timmar.

    Takgränsvärde

    Hygieniskt gränsvärde för exponering under en referensperiod av 15 minuter.

    Säkerhetsdatablad

    I säkerhetsdatabladet beskrivs risker som kan finnas med produkten, om det krävs personlig skyddsutrustning som skyddsglasögon, andningsskydd eller handskar. För vissa kemikalier som innebär risk kan det behövas särskilda instruktioner för hur den används och hur man skyddar sig. Det är också viktigt att tekniska och organisatoriska åtgärder vidtas. Några exempel är att bygga in produktionsprocesser, ändra ventilation och att använda punktutsug.

    Klassificering och märkning

    Klassificering, märkning och säkerhetsdatablad syftar till att identifiera kemikaliers farliga egenskaper och ge den som använder kemikalien den information som krävs så att ett gott skydd säkerställs. De kemikalier som kan medföra risk vid användning ska vara märkta. Märkning på förpackningen och informationen i säkerhetsdatabladen ska vara på svenska för kemikalier som säljs i Sverige.

    Fram till den 1 juni 2015 gäller två märkningssystem parallellt, CLP-förordningen (förordning EG nr 1272/2008) och Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning (KIFS 2005:7). På sikt ska märkningen enligt CLP gälla i hela världen. CLP-förordningen står för klassificering, märkning och förpackning av ämnen och blandningar. Är kemikalien i fråga klassificerad enligt CLP så ska den vara märkt med de nya röda farosymbolerna. Förpackningar som är klassificerade enligt Kemikalieinspektionens regelverk ska vara märkta med en orange farosymbol.

    Farosymboler enligt Kemikalieinspektionens föreskrifter finns här.

    Farosymboler enligt CLP-förordningen beskrivs här.

    19.2.2 Hälsoeffekter av kemikalier

    Det finns olika möjligheterna för exponering, det vill säga att utsättas för föroreningar. Exponering kan ske genom inandning, hudkontakt eller förtäring. Vid exponering kan föroreningen skada direkt eller tas upp i kroppen och spridas för att senare skada något annat organ.

    Hudkontakt

    Huden har bland annat till uppgift att hindra ämnen att ta sig in i kroppen, men vissa ämnen som lösningsmedel har förmåga att tränga sig genom huden. Vissa lösningsmedel kan ge nervskador efter en längre tids exponering. Många kemiska produkter kan ge allergiska reaktioner eller hudeksem vid långvarig och upprepad hudkontakt.

    Förtäring

    Största risken för exponering via förtäring i ett gjuteri är vid dålig handhygien i samband med hantering av bly eller härdplastkomponenter. Upptaget kan ske vid snusning, rökning eller när man äter innan man har tvättat händerna.

    Inandning

    Små partiklar av damm, gaser och aerosoler (ångor) kan hamna i lungor och andningsvägar. Vissa kemikalier kan ge irritationer i andningsvägarna och även astma eller allergiska reaktioner förekommer. Formaldehyd är en retande gas som finns i många bindemedel. Den luktar mycket starkt, och ger vid låga halter i luften upphov till irritation i ögon och andningsvägar hos många människor. Formalin (formaldehyd löst i vatten) kan även orsaka allergiska eksem.

    Damm förekommer främst i sandgjuterier. Vilka hälsoeffekterna är beror på dammets storlek, form och vilka ämnen som sitter på dammkornet. Ju mindre en dammpartikel är desto längre kan den tränga ner i lungan. Inhalerbart damm har en partikelstorlek ned till 10 µm och stannar i de övre luftvägarna. Respirabelt damm har en partikelstorlek som är mindre än 5 µm och kan transporteras hela vägen ner i lungor och lungblåsor.

    Kvarts eller kristallin kiseldioxid förekommer på dammpartiklar i gjuterier. Dessa partiklar blir kvar i lungblåsorna och kan förorsaka allvarlig lungskada, så kallad stendammslunga eller silikos.

    19.2.3 Exponeringar i gjuterier

    Inom gjuteriverksamhet finns många riskmoment där man kan utsättas för kemiska hälsorisker. Det är därför viktigt att se över dessa potentiella risker och arbeta förebyggande.

    Råmaterialhantering

    Det är viktigt att redan vid inköp ställa krav på sina leverantörer så att det råmaterial man köper in är fritt från hälsoskadliga ämnen såsom blyföroreningar och färgrester.

    Vid lossning av råmaterialet bör det finnas rutiner för kontroll som säkerställer att godset är rent från föroreningar och att det är rätt metall som har levererats. Det bör finnas lämplig förvaringsplats så att godset skyddas mot fukt och olja, detta för att minska risken för explosion vid gjutningen.

    Kärn- och formtillverkning

    Vid gjutning används formar som bildar ytterkonturen på detaljen samt kärnor som bildar innerkonturen. Till formar och kärnor används sand som bas, bindemedel som ofta innehåller härdplastkomponenter samt vid behov diverse funktionshöjande tillsatsmedel.

    Vid gjutning sker nedbrytning av bindemedel som tillsatsmedel i formar och kärnor. Nedbrytning sker i en kombination av förbränning och pyrolys (förkolning) varvid olika flyktiga organiska ämnen (VOC) och luktande ämnen emitteras till omgivningen. De bindemedel och tillsatser som används i gjuteriindustrin är väl kända liksom de ämnen som frigörs/bildas under gjutprocessen. Emissioner (utsläpp) av flyktiga organiska ämnen (VOC) och lukt orsakas alltså av innehållet i kärnor och i formarna.

    Totalt finns det ett flertal olika bindemedel att välja bland, men i praktiken begränsas det normalt till att vara några få möjliga. Typ av metall, gjuttemperatur, design på detaljen, hantering av kärnan och andra parametrar påverkar vilka bindemedel som är lämpliga. Generellt gäller att icke-organiska bindemedel av typen vattenglas ger lägst emissioner av störande ämnen. En nackdel med dessa bindemedel är dock att de faller sönder dåligt efter avgjutningen. Detta skapar i sin tur problem vid rensning av godset och kräver stor arbetsinsats och/eller kraftig mekanisk bearbetning för att avlägsna all sand från godset.

    Figur 7. Översikt över olika bindemedel.

    Kemiska bindemedel

    De flesta kemiska bindemedel är uppbyggda av organiska föreningarmen icke-organiska föreningar förekommer också. För att skapa stabila formar och kärnor krävs att bindningarna får nätverksstruktur, vilket fås genom en reaktion mellan bindemedlet och en härdare. Kemiska bindemedel är färskvaror och behöver lagras i slutna behållare i ett svalt och ventilerat utrymme. De ämnen som används i kemiska bindemedel har alla egenskapen att vara starkt reaktiva.

    Leverantören av produkter ska alltid informera om hur deras bindemedel ska hanteras och vilka eventuella risker som finns för användaren av bindemedlet, såsom särskilda arbetskläder, skyddsglasögon eller ansiktsskydd.

    Organiska bindemedel

    Samtliga organiska bindemedel är härdplaster. På grund av härdplasternas hälsofarlighet har Arbetsmiljöverket gett ut en föreskrift AFS 2005:18 Härdplaster. Härdplaster är irriterande och kan påverka hud, luftvägar och lungor. Snuva, hosta och irriterade ögon är vanligt hos dem som arbetar i luft med för höga halter. Ibland orsakar härdplasterna livslång astma och hudallergier.

    Den som arbetar med härdplaster skall periodvis genomgå en lagstadgad medicinsk hälsoundersökning för att få ett tjänstbarhetsintyg.

    Blackning

    Black används till formar och kärnor för att skapa bättre ytor på gjutgodset. Effekten blir att man kan minska rensning och sliparbeten. Black innehåller vanligtvis täckmaterial, lösningsmedel, bindemedel och uppslamningsmedel.

    Spritblackning bör ske under punktutsug eller i ett välventilerat utrymme. Även verktygen behöver rengöras i välventilerat utrymme. Undvik tryckluft vid rengöring av formarna, då det sprider damm till luften.

    Smältning och avgjutning

    Arbete med smält metall medför risk för brännskador på grund av stänk. Det finns också risk för hög värmebelastning från ugnar, smältor och heta material. Det ofta tung hantering och vid handhavandet finns risk att bli träffad av lyftanordning, maskindel, föremål i rörelse eller andra hanteringsskador. Klämskador är vanliga i gjuterier. Andra risker vid smältning och gjutning är exponering för damm och rök.

    Det finns särskilda föreskrifter, Smältning och gjutning av metall, som föreskriver krav som ställs på arbetsmiljön i gjuterier.

    Urslagning

    När gjutstycket har stelnat är nästa steg att skilja det gjutna gjutstycket från formmassan. Detta moment kallas urslagning eller uppslagning.

    Oftast sker det genom att formflaskan med gjutgods placeras på ett skakgaller så att sanden lossnar från gjutgodset. Ofta måste tryckluftsdrivna slagghackor och slipmaskiner användas för att få loss all sand. Vid detta moment är det kraftigt buller och vibrationer samt att det kan damma rejält, vilket ställer stora krav på personlig skyddsutrustning. Med hänsyn till detta är urslagningsoperationerna oftast inkapslade.

    Rensning

    Det finns olika mekaniska metoder för att ta bort form och sandmassor som exempelvis slungrensning, blästring, tryckvattenrensning, mejsling, trumling, vibrationsrensning och kemiska rensningsmetoder. Vilken metod som används beror på storlek och form på gjutgodset.

    Vid slipning av gjutgods för avlägsnande av grader och rester från ingjutningssystem och matare bildas ett fint damm med relativt hög kvartshalt. Andra dammande operationer är kapning med kapskiva, mejsling och slungrensning.

    Risker för dem som arbetar med rensning är höga bullernivåer, kraftiga vibrationer, tunga lyft, vridna arbetsställningar samt stora mängder damm och flygande gnistor.

    Det bästa sättet är att så långt som möjligt se till att renseriarbetet inte behöver utföras. Rensningsförebyggande åtgärder tidigare i arbetsprocesserna är att använda rätt blackning, ha bra precision vid kärniläggning, rätt placering av ingjut och matare. Ofta är det så att de pengar som läggs på bra modellformar snabbt sparas in genom att rensningsarbetet minskas. Här är både ekonomi, hälsa och miljö vinnare.

    Svetsning

    Svetsning kan ibland vara mycket viktigt för att få en bra produkt. När det är håligheter och ojämnheter i gjutgodset används svetsning för att fylla ut och jämna till ytan. Svetsning kan medföra risk för höga exponeringar för IR och framför allt UV-strålning. Denna strålning kan ge skador på ögats hornhinna eller lins och ge hudskador. Efterarbetet efter svetsning medför ofta slipning vilket ger exponeringar för buller, vibrationer och damm.

    Se exempelvis Svetsa Rätts hemsida.

    Arbetsgivaren ska se till att arbetsplatser där svetsning förekommer är avskärmade i den mån det är praktiskt möjligt och att det finns skyltar som indikerar att det förkommer strålning där arbetstagaren kan komma att utsättas för nivåer som överstiger gränsvärdena.

    Rivning och underhåll av ugnar

    Rivning av ugnar är ur arbetshygienisk synvinkel ett besvärligt arbete, som görs relativt sällan. Det kvartshaltiga infordringsmaterialet dammar och det finns risk för att kristallina mineraler frigörs. Inandning av kvartshaltigt damm och kristallina mineraler medför risk för silikos.

    Det är viktigt att det finns rutiner som beskriver hur arbetet skall genomföras. Säkerställ att rätt skyddsutrustning som andningsskydd, heltäckande overall, handskar och ögonskydd finns tillgängliga. Det är viktigt att ugnen har hunnit svalna tillräckligt. Det är viktigt att det finns möjlighet att sänka ner ett utsug med tillräcklig kapacitet för att fånga upp damm istället för att sopa och borsta vilket gör att damm virvlar upp.

    Kvarts

    På ett sandgjuteri används oftast sand som innehåller kvarts. Kvarts ingår i våra vanligaste bergarter granit och gnejs. Kvartshaltig damm kan frigöras vid kärntillverkning, formning, avgjutning och slipning av gjutgods. Vid inandning av damm innehållande kristallin kiseldioxid eller som det i dagligt tal kallas kvarts, finns risk att få sjukdomen silikos, även kallat stendammslunga. Detta är en obotlig lungsjukdom.

    På arbetsplatser med risk för exponering av kvartshaltigt damm finns några krav som behöver uppfyllas:

    • Exponeringsmätningar ska utföras. Protokoll från mätningarna ska skickas in till Arbetsmiljöverket.
    • Personal som utsätts för kvartsdamm över en viss nivå ska få regelbundna medicinska kontroller.
    • Se till att hanterings- och skyddsinstruktioner finns tillgängliga där kvartshaltigt material hanteras.
    • Det skall finnas effektivt andningsskydd för personalen.

    Rutiner ska också finnas för städning av lokalen. Av rutinen ska det framgå att det städas minst en gång i veckan samt att det städas så att inte dammet virvlas upp (spola eller sug upp!). Viktigt är också en bra avfallsförvaring.

    19.2.4 Hantering av farligt gods

    Vissa av de farliga kemikalier som används inom ett gjuteri klassas som farligt gods. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) har ett omfattande regelverk kring transport av farligt gods.

    Gjuterier bedöms omfattas av farligt gods-reglerna främst som mottagare av farligt gods, återsändare av felaktigt farligt gods och som avsändare av visst farligt avfall. Enligt reglerna räcker det med att farligt gods lossas på en anläggning för att verksamhetsutövaren skall omfattas av regelverket. Däremot omfattas inte transport av farligt gods inom anläggningen av reglerna. Likaså räcker det att vara avsändare av farligt gods (till exempel vissa kategorier av farligt avfall) för att omfattas av reglerna. Kraven innebär bland annat att organisationen skall ha en säkerhetsrådgivare (intern eller extern konsult), samt krav på märkning, förpackning och hantering av det farliga godset. Uppgiften att vara säkerhetsrådgivare tillhandahålls ofta av transportörer och avfallsbolag. Det finns dock lättnader från kraven på säkerhetsrådgivare.

    Farligt gods som samtidigt är farligt avfall omfattas också av bestämmelser om transport av avfall och farligt avfall.

    Mer detaljerad information om transport av farligt gods finns hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.