Gjuterihandboken 16.2 Fristråleblästring

16.2 Fristråleblästring

Fristråleblästring skiljer sig från slungrensning genom att rensmedlet får upp hastigheten med hjälp av tryckluft.

Skriv ut
Innehållsförteckning

    16.2.1 Fristråleblästring

    Utrustningen kan vara av ejektortyp eller tryckkammartyp.

    Vid ejektortypen sugs rensmedlet upp till munstycket, där det accelereras och blåses mot gjutstycket. Med tryckluft på 600 kPa kan rensmedlet ges hastigheter på cirka 50 meter i sekunden.

    Vid tryckkammarmetoden har man rensmedlet under tryck i en behållare. Rensmedlet får rinna ner genom en ventil under behållaren och trycks med av luftströmmen till munstycket. Rensmedlets hastighet är cirka 75 meter i sekunden vid trycket 600 kPa.

    Anläggningar för fristråleblästring kan utformas som till exempel ett blästerskåp (se bilden). Ett sådant utgörs av en sluten kammare, som invändigt är försedd med ett gallerbord där gjutgodset placeras. Blästringen hanteras sedan utifrån av en operatör som har händer och armar instuckna i gummimanschetter som sticker in i själva skåpet. Det gör alltså att blästerstrålen kan riktas utifrån.

    Figur 17. Anläggning för manuell fristråleblästring.

    16.2.2 Rensmedel för fristråleblästring

    Vid fristråleblästring utgörs rensmedlet liksom vid slungrensning av Steel Shot, Steel Grit eller trådklipp. Även gjutjärnsgranulat eller icke-metalliska material kan användas. Exempel på den senare typen är olivinsand, järnsilikat, aluminiumsilikat och aluminiumoxid.

    För mer informartion om Steel Shot, Steel Grit eller trådklipp – se kapitel om slungrensmedel.

    Gjutjärnsgranulat

    Gjutjärnsgranulat framställs av smält gjutjärn genom granulering i vatten. Granulatet behandlas sedan på olika sätt, exempelvis genom värmebehandling eller siktning. Gjutjärnsgranulat marknadsförs även under namnen stålsand och järnsand. Materialet kan återvinnas.

    Olivinsand

    Olivinsand är ur geologisk synpunkt en basisk bergart. Råvaran bryts i dagbrott, krossas och siktas, varefter den tvättas och i vissa fall våtklassificeras. För fristråleblästring används standardstorlekarna 0,33 och 0,55 mm. Vid blästringen splittras kornen, vilket ger upphov till mycket damm. Olivinsanden kan ej återanvändas.

    Järnsilikat

    Järnsilikat erhålls som biprodukt i form av slagg vid kopparframställning och innehåller även mindre mängder av andra silikater. Materialet marknadsförs även under namnet kopparslagg. Även detta material ger upphov till mycket damm och kan inte återanvändas.

    Aluminiumsilikat

    Aluminiumsilikat framställs genom att slagg från koleldade kraftverk krossas, siktas och torkas. I aluminiumsilikat brukar finnas cirka 15 procent järnoxid (Fe2O3). Materialet kan återanvändas två till tre gånger innan dammbildningen blir för stor.

    Aluminiumoxid

    Aluminiumoxid används endast i anläggningar där det kan återvinnas. Materialet är hårt och segt. Det är uppbyggt av sexkantiga kristaller, vilka behåller sin verkningsgrad under hela sin livslängd. Det är överlägset andra material för fristråleblästring i fråga om avverkning och ger upphov till minimal dammbildning.