Om Aluminium 1.2 Återvunnet aluminium

1.2 Återvunnet aluminium

Aluminium kan lätt återvinnas. Omsmältningen kräver endast cirka 5% av den energi som åtgår för framställning av primäraluminium.

Skriv ut
Innehållsförteckning

    1.2.1 Återvunnet aluminium

    Cirka en tredjedel av världsproduktionen av aluminium utgörs av omsmält metall (sekundäraluminium), som framställs ur skrot. Varken i svensk eller utländsk standard, undantaget gjutlegeringar, skiljer man på omsmält metall och primäraluminium.

    Råvarorna för framställning av sekundäraluminium utgörs av olika typer av skrot. Dels klipp-, stans-, fräs- och svarvspån, som erhålls vid nytillverkning av aluminiumföremål, dels uttjänta aluminiumprodukter som till exempel returburkar, gamla bildelar och bruksföremål.

    Figur 17. Aluminiumskrot är en viktig resurs, som används för omsmältning och som ingår i ett effektivt kretslopp.

    I omsmältverken förbehandlas aluminiumskrotet och smälts därefter. Smältan behandlas i regel med flussmedel och ibland även med klorgas. Detta ger högt metallutbyte och hög renhet hos metallen. Större delen av den omsmälta metallen används inom gjuteriindustrin, men andelen omsmält metall för profiler, plåt och band ökar. Andra användningsområden för omsmält aluminium är som desoxidationsmetall i stålverken för att ta bort syre och oxidrester ur stålet samt i legeringsverk för framställning av högvärdiga ferrolegeringar i aluminotermiska
    processer.

    Generellt gäller att egenskaperna hos primärlegeringar är något bättre än hos legeringar framställda ur återvunnet material, det vill säga sekundärlegeringar. Primärlegeringar används främst där segheten är av speciellt stor betydelse, till exempel inom flyg- och fordonsindustrin.

    Värt att notera är att dryckesburkarna ingår i ett eget kretslopp skiljt från övrig skrothantering. Av återvunna dryckesburkar tillverkas ofta aluminiumband för framställning av nya burkar.