Innehållsförteckning

    1.0.1 Översikt

    Aluminium är ett grundämne och metall med låg densitet. Vid produktionen framställs ren metall. Rent aluminium har förhållandevis låg hållfasthet och är mjukt. Genom att tillsätta små mängder av andra metaller (legeringsämnen) flerfaldigas hållfastheten och hårdheten. Det finns hundratals olika legeringar beroende på vilka egenskaper man önskar. Ett tiotal legeringar står för den absoluta huvuddelen av aluminiumanvändningen.

    Ofta behöver man kompromissa beroende på vilka genskaper som prioriteras, till exempel kan höghållfasta legeringar vara svåra att svetsa, forma eller ha sämre korrosionsmotstånd. Enligt Europanormen betecknas aluminiumlegeringar med fyra siffror där den första anger huvudlegeringsämnet. En etta anger renaluminium, en tvåa att det är en koppar legering, en trea manganlegering och så vidare. I dagligt tal säger man då ”tretusenlegering” utan att bestämma vilken manganlegering och skriver det som ”en 3xxx legering”.

    Ett undantag är gjutaluminium som anges med fem siffror.

    Figur 4. Eldriven offroadmotorcykel tillverkad med olika aluminiumtekniker.

    1.0.2 Renaluminium

    Renaluminium har god ledningsförmåga för både el och värme. Det används därför till sådana ändamål som elledning och värmeöverföring. Rent aluminium har förhållandevis låg hållfasthet och är mjukt. Aluminiumfolie som har bäst barriäregenskaper tillverkas i renaluminium. Renaluminium har hög glans och används till exempel som reflektorer i belysning och koncentrerande solfångare.

    Beteckningar: 1xxx

    Figur 5. Reflektor i renaluminium för högsta glans. Armaturhus i kokillgjutet aluminium.

    1.0.3 Strukturaluminium/Konstruktionsaluminium

    Strukturaluminium eller konstruktionsaluminium handlas främst som plåt eller profil. Det är de vanligaste legeringarna i byggnation, transport, telecom och allmänna konstruktioner. Mångsidigheten beror på stor valfrihet och få begränsningar vid tillverkning av produkter i strukturaluminium.

    Goda fogningsmöjligheter till exempel genom svetsning, limning, god formbarhet, lätt att bearbeta, möjlighet till alla ytbehandlingsmetoder gör strukturaluminium användbart till det mesta.

    Beteckningar: 3xxx, 5xxx, 6xxx

    Figur 6. Falsat plåttak i strukturaluminium.
    Figur 7. Bärande konstruktion i strukturaluminium.

    1.0.4 Gjutaluminium

    Gjutaluminium är oftast legerat med kisel för att få önskade egenskaper. Transportsektorn ökar stadigt sin användning av gjutgods i till exempel motorer, växellådor och hjul. Gjutlegeringarna har begränsningar i formbarhet, svetsbarhet och i valfrihet av ytbehandling.

    Beteckningar: 4xxxx

    Figur 8. Soffa i sandgjutet aluminium.

    1.0.5 Höghållfast aluminium

    Höghållfast aluminium används i avancerade strukturer inom flyg, rymdfart och tillämpningar med höga krav. Hållfastheten är jämförbar med stål. Trots detta är användningen begränsad. Legeringarna är dyra att framställa till plåt eller profil. De är känsligare för korrosion och sprickor och kräver stor kunskap vid tillverkningen av produkter.

    Beteckningar: 2xxx och 7xxx

    1.0.6 Specialaluminium

    Specialaluminium är övriga legeringar till exempel litiumlegerat som används inom rymdfart samt speciella folielegeringar.

    Beteckningar: 8xxx