1.2.1 Underhållets betydelse i olika processled
Underhållets betydelse varierar givetvis beroende på produkter och processer. Det är ganska stor skillnad mellan till exempel stålverkets och tråddrageriets underhållsbehov. Det är många variabler som styr. Några av de viktigaste är:
- Kapitalintensiteten – storleken av anläggningsinvesteringarna och automatiseringsgraden. I en mycket kapitalintensiv industri blir man extremt beroende av hög tillgänglighet och därmed ett effektivt underhåll.
- Produktionssystem – seriellt produktionsflöde eller parallellt. Vid ett seriellt flöde kan ofta hela produktionen stanna upp om en enhet står still. Ett seriellt flöde är alltså mer beroende av snabbt underhåll än ett parallellt.
- Tillverkningens art – tung, slitande eller lätt, skonsam produktion. En tuffare produktion kräver givetvis mer underhåll.
- Driftform – kontinuerlig drift eller intermittent. Femskift kräver alert underhåll under hela dygnet och det finns få driftfria tidsfönster till underhållets förfogande.
- Servicevänlighet – svårt eller lätt att underhålla. Om maskinerna är svåra att komma åt och befinner sig i en tuff miljö, ökar storleken av underhållsinsatserna.
- Krav på kvalitetsförmåga. Det ställs allt högre krav på utrustningarnas kapabilitet med avseende på toleranser, renhet, finish et cetera och detta gör maskinerna mer komplexa med åtföljande krav på avancerat underhåll.
- Möjligheter till buffertar och redundans. Ett sätt att hantera variationer i tillgänglighet och produktivitet är att buffra material mellan olika operationer. Det är oftast mycket dyrt men icke desto mindre vanligt. Ett annat sätt är att ha redundans i form av alternativa linjer eller maskiner. Om utrustningen är relativt billig, kan detta vara ett bra alternativ. Ett bra underhåll kan minska behovet av såväl buffertar som redundans.
- Marknadsläget – hög eller lågkonjunktur – kvantitet eller precision. Vid högkonjunktur accentueras kravet att producera så många ton som möjligt – tillgänglighet och antal ton per timme blir viktigast. Under lågkonjunktur betonas oftare kraven på kvalitet, leveranstid och leveranssäkerhet. I båda situationerna spelar ett effektivt underhåll en avgörande roll.
De flesta enheter inom stålindustrin kännetecknas av hög kapitalintensitet, seriellt produktionsflöde, tung, slitande produktion och kontinuerlig drift. Dessutom är anläggningarna ofta svåra att underhålla och kraven på kvalitet ökar ständigt. Det är vanligt att arbeta med buffertar, vilket är mycket dyrt pga materialvärdena, medan redundans sällan kan finansieras. Marknadsläget är oftast både och, det vill säga kunderna kräver både snabba leveranser och högsta möjliga precision.
Många bruk integrerar framåt mot kunderna med verksamhet som ofta kallas manufaktur och ju längre fram man kommit i processkedjan, desto mer liknar produktionen verkstadsindustrins. Där har då såväl arten som driftformen och servicevänligheten ändrats samtidigt som investeringsnivåerna minskat så att även viss överkapacitet kan löna sig.
Järn- & stålindustrin är alltså inte särskilt enhetlig sett i ett underhållsperspektiv. Det är därför svårt att tala generellt om hela branschen. Alla är dock eniga om att den som helhet är mycket krävande.
