4.1 Instrument baserade på OES

Den vanligaste typen av portabla optiska spektrometrar har ljuskällan utformad som en ”pistol”, som innehåller motelektroden. Vid analys trycks pistolen mot provstycket och en båg- eller gnisturladdning utlöses mellan prov och elektrod. Ljuset från plasmat leds genom en optisk fiberkabel till spektrometern, som vanligen är av kompakt Paschen-Runge modell med en fokallängd av max 500 mm. Spektrometern kan utrustas med 20-25 spektrallinjer. Spektrometerns vikt brukar vara cirka 50 kg.

Ett instrument som utvecklats under senare år har fotodiod-array som detektor i stället för fotomultiplikatorer. Spektrometern har en fokallängd av endast 150 mm. Tack vare liten dimension kan hela spektrometern hållas direkt mot provet. En fördel med denna lösning är att inga intensitetsförluster uppkommer genom ljusledare. Hela spektrat om 2048 mätpunkter registreras simultant. Nackdelar kan vara sämre upplösning på grund av den korta fokallängden samt att mäthuvudet är något ohanterligt. Vikten av mätkonsolen, som innehåller utrustning för strömförsörjning och mätelektronik, är 45 kg vilket inkluderar gasbehållare och sliputrustning. Utförandet av spektrometern framgår av Figur 39:a.