Innehållsförteckning

    5.3.1 Valsningsterminologi

    Gripvinkel
    Gripning fås då materialet dras in i valsspalten. Gripvinkeln bestäms av höjdreduktion och valsdiameter.

    Reduktion
    Vid valsning i spår beräknas reduktionen som den procentuella areaskillnaden före och efter stick.

    Bredning
    Vid valsning ökar materialets bredd. Skillnaden mellan bredden före och efter sticket kallas bredning. Bredningen påverkas av flera faktorer: reduktion, valsdiameter, temperatur, friktion et cetera.

    • Vid spårvalsning är kombinationen av ämnesgeometri och spårform av helt avgörande betydelse för bredningens storlek.
    • Ökad reduktion ger ökad bredning.
    • Friktionens inverkan på bredningen bestäms av kontaktytans form. Vid spårvalsning är kontaktytan utsträckt i längsled och bredningen ökar med ökande friktion. (Vid plattvalsning är kontaktytans utsträckning i längsled liten, varför bredningen minskar med ökande friktion.)
    • Bredningen ökar med ökande valsdiameter.
    • Materialets analys påverkar bredningen indirekt via sitt glödskal. Mer glödskal minskar friktionen, vilket minskar bredningen.
    • Ämnestemperaturens påverkan på bredningen är liten. Generellt gäller att bredningen ökar då temperaturen ökar. I praktiken blir ämnestemperaturens indirekta inverkan på valsstolens utfjädring en viktigare faktor vid analys av bredningens temperaturberoende.

    Kontaktyta
    Den del av ämnet som är i kontakt med valsen under sticket. Vid plattvalsning kan dessa termer definieras entydigt. För överslagsmässig beräkning av valsning i spår kan höjder och kontaktytor beräknas med ekvivalenta mått (~ medelvärden). Moderna beräkningsmetoder (FEM-teknik) gör det emellertid möjligt att beräkna även mycket komplicerade geometrier med hög precision utan användning av ekvivalenta mått etc.

    Försprång
    Skillnaden mellan hetans utgångshastighet och valsens periferihastighet. Anges i procent. Försprånget har stor betydelse vid beräkning av hethastighet i kontinuerliga uppställningar, för att undvika slingbildning respektive uppkomst av höga dragspänningar mellan paren.

    Valskraft
    Den kraft som behövs för att deformera materialet. Valskraften beror av kontaktyta, deformationsmotstånd, friktion och valsningsgeometri.

    Moment
    Vridande moment för valsen ges av valskraften multiplicerad med momentarmens längd.

    Spårserie
    En kombination av spårformer som används för att valsa en viss produkt.

    Stickserie
    Spårserie med de spelinställningar som krävs för att uppnå önskad dimension.