20.6 Buller

Buller orsakar allmän störning hos de närboende. Men det finns även en del hälsoeffekter kopplade till buller. Det som brukar nämnas är sömnstörningar, försämrad inlärningsförmåga och prestation. På senare år har det presenterats forskning som visar på effekter på hjärta och kärl.

Tillåtna bullernivåer för olika industrier fastställs med hänsyn till de rådande förutsättningarna i tillståndsbeslutet enligt miljöbalken. Som grund för tillståndsmyndighetens villkor ligger Naturvårdsverkets riktlinjer för externt industribuller. I dessa riktlinjer anges följande genomsnittliga ekvivalenta ljudnivåer vid bostäder:

• Dag (kl. 07 – 18)                  50 dB(A)
• Kväll (kl. 18 – 22)                45 dB(A)
• Natt (kl. 22 – 07)                 40 dB(A)

Innan åtgärder vidtas för att reducera buller från gjuterier är det viktigt att göra en noggrann kartläggning av nuläget och utgående från denna för att utarbeta en handlingsplan.

Mätningar

Det finns två sätt att ta reda på bullret från en verksamhet.

Det enklaste är att med en bullermätare mäta vid närliggande bostäder, så kallad imissionsmätning. Fördelarna är att det är en enkel metod och metoden är inte heller särskilt kostsam. Varje mätning tar inte så lång tid men det kan krävas flera mätningar. Nackdelarna är att det kan vara svårt att hitta dagar med rätt väderförhållanden och att det kan vara svårt att utesluta andra störningskällor om det finns andra industrier eller vägar i närheten.

Om nackdelarna med immisionsmätning överväger fördelarna så finns alternativet emissionsmätning, också kallad närfältsmätning, kombinerat med en beräkning. Då mäts varje enskild bullerkälla på gjuteriet som till exempel portar och ventilationsutblås.. Alla byggnader och bullerkällor samt omgivningen med höjdkurvor och bostäder ritas upp i en 3D-modell. Alla mätvärden matas in i modellen.

Därefter får datorn beräkna bullernivåerna vid närmsta bostäder. Resultatet kan presenteras i en överskådlig figur där olika färger markerar olika bullernivåer.

Ur modellen kan också utläsas vilka bullerkällor som bidrar mest till bullernivåerna runt anläggningen. Det finns möjlighet att i programmet testa effekten av olika åtgärder. Det går också att rita in åtgärder som till exempel nya fläktar för att kontrollera hur dessa ska planeras innan de byggs.

Nackdelen med modellen är dels att det är just en modell – med andra ord enbart en figur av verkligheten – dels att det tar ganska mycket tid att mäta in alla ljudkällor och upprätta modellen.

Vid nyprojektering är möjligheterna goda att med rimliga medel uppnå låga bullernivåer även om avståndet till de närmaste bostäderna är tämligen litet. För befintliga anläggningar kan det vara mer besvärligt. Exempel på åtgärder som kan vara aktuella för att eliminera för höga bullernivåer i ett gjuteris omgivning kan vara följande:

• Genomför regelbundna bullerronder
• Prioritera regelbundet underhåll av fläktar, motorer, remmar och lager
• Styr arbetstider och flöden så att bullrande verksamheter inte sker när grannarna sover.
• Stäng av fläktar med mera då de inte används.
• Informera personalen om vilka krav gjuteriet har.
• Håll portar och fönster stängda.
• Försök att placera bullrande verksamheter skärmat från bostäder
• Ljuddämpare på luftutlopp
• Avskärmning av fläktaggregat och luftintag
• Sammankoppling av ventilationskanaler till ett fåtal där bullerdämpande åtgärder vidtas
• Inbyggnad av fläktar och filter
• Urkoppling av fläktar som inte är nödvändiga
• Kontrollera regelbundet beläggning i ljuddämpare och rengör vid behov
• Byte av utrustning
• Utbilda förare i tyst körning
• Begränsade tider för transport utomhus
• Inköp av grannfastigheter

Avskärmning av fläktar, elmotorer, luftintagsgaller etcetera är en bullerdämpningsåtgärd som med fördel kan användas vid måttliga dämpningsbehov. Skärmen får inte placeras för långt från bullerkällan. Huvudregeln vid avskärmning är att skärmen skall placeras så nära bullerkällan som möjligt bland annat med hänsyn till acceptabelt tryckfall.